Reservation

 

Vi borgerliga ledamöter anser att innan man beslutar om en så pass omfattande ombyggnad, som nu är aktuell beträffande Järntorgsskolan, så bör en utredning genomföras där man, mer ingående än nu har skett, ser över andra alternativ för att vi politiker på ett säkrare sätt skall kunna ta ställning till vad som är det bästa ur såväl kostnadssynpunkt, pedagogisk synpunkt, trafiksäkerhetssynpunkt med mycket mera. Vi anser att man som alternativ bör betydligt grundligare se över om det kan finnas andra användningsområden för den gamla skolbyggnaden och om det kan vara effektivare och/eller lämpligare att man bygger en ny skola och var den i så fall bör placeras.

 

Vi har i en motion begärt att man i en utredning belyser detta. Tyvärr har vår motion avslagits när den behandlats i BUN och KS och vår frågeställning om det möjligen skulle var bättre att satsa på ett nybygge har besvarats på endast tre rader i utredningen om ombyggnationen och där vi anser oss genom eget inhämtande av uppgifter kunnat vederlägga de angivna kostnaderna som alltför högt tilltagna. För att få till stånd en utförligare utredning som belyser de frågeställningar som vi anfört så har vi i såväl Barn- och Utbildningsnämnden som Kommunstyrelsen yrkat på återremiss såväl vid besvarandet av vår motion som vid behandlingen av själva ärendet om ombyggnad av skolan. Tyvärr har våra yrkanden om återremiss avslagits.

 

När motsvarande ärenden slutligen skulle avgöras i Kommunfullmäktige, d.v.s. genom svar på vår motion samt beslut om ombyggnad av Järntorgsskolan, så yrkade vi i konsekvensens namn på återremiss såväl under punkten 6 på dagordningen ”Svar på motion 5/2007 om utredning av Järntorgsskolans gamla del innan renovering sker” samt under punkten 7 på dagordningen ”Barn- och utbildningsnämndens utredning och förslag till Järntorgsskolan Sländans ombyggnation”.

 

Den stora skillnaden vid behandlingen av de båda ärendena, d.v.s. punkterna 6 och 7 på dagordningen i Kommunfullmäktige, jämfört med tidigare är att det enligt kommunallagen räcker med en tredjedels majoritet i Kommunfullmäktige för att ett ärende skall återremitteras.

 

Av 5 kapitlet 36§ i Kommunallagen framgår följande:

 

Bordläggning och återremiss

 

 

36 § Ett ärende skall bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på detta sätt.
   För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet.
   Ett beslut om återremiss skall motiveras. Lag (2002:249).

 

Som det framgår av ovanstående lagtext så skall ett ärende återremitteras om det krävs av minst en tredjedel av kommunfullmäktiges ledamöter samt att beslutet om återremiss skall motiveras.

 

Vi borgerliga ledamöter menar att den enda rimliga tolkningen av en sådan lagtext är att de som yrkar på att ett ärende skall återremitteras också skall motivera varför man önskar få ärendet återremitterat och inte att de som motsätter sig en återremittering skall motivera varför deras politiska motståndare önskar få igenom en återremiss.

 

Vid ett av oss tidigare överklagande till Länsrätten i Örebro län har ett liknande ärende avgjorts på så sätt att rätten inte finner stöd i lagtexten för att en majoritet i Kommunfullmäktige ej skall kunna att med enkel majoritet driva igenom själva motiveringen till ett beslut om återremiss.

 

Vi menar att detta måste vara en lucka i lagtexten och kan enligt vår uppfattning knappast ha varit lagstiftarens mening att lagtexten skall kunna tillämpas på detta sätt.

 

Enligt en artikel i tidningen ”Dagens Samhälle” den 14 november 2007 föreslås nu en lagändring där det skall vara minoriteten som med stöd av nämnda lagrum skall få motivera varför man vill återremittera ett ärende. Detta styrker oss i vår uppfattning om att det är den som önskar återremittera ett ärende som också skall motivera varför man önskar en återremiss. Vidare skall en tidigare återremiss, som beslutats av en majoritet, inte kunna stoppa möjligheterna för en minoritet att begära återremiss.

 

Vikten av att få igenom sin egen motivering till återremissen ligger ju i att man genom motiveringen anger vad det är som ytterligare behöver tillföras en beredning av ett ärende.

 

Vid hanteringen av ovanstående ärenden i Kommunfullmäktige om svar på vår motion samt beslut om ombyggnad av Järntorgsskolan så har den sittande majoriteten själva, i ärendet om svar på motionen yrkat på återremiss med en annan motivering än den vi önskat, samt i ärendet om ombyggnation av Järntorgsskolan yrkat på Kommunstyrelsens förslag (”att omgående genomföra ombyggnation av Järntorgsskolans gamla del, Sländan, enligt bildningsförvaltningens chefs förslag”) men att om en återremittering skall ske så skall motiveringen vara att utreda en eventuell nybyggnation på Stensnäsområdet.

 

Genom dessa yrkanden beträffande motiveringen av själva återremisserna så har majoriteten i Kommunfullmäktige (i detta fall bestående av s+v) gjort den rättighet meningslös som en minoritet enligt kommunallagen har för att få ett ärende återremitterat.

 

Man kan inte hindra ett ärende från att återremitteras men man gör återremitteringen meningslös för oss som önskat återremitteringen genom att med enkel majoritet driva igenom en helt annan motivering till återremiss än den som vi önskat. Ärendet blir alltså inte utrett på det sätt som vi önskat.

 

Vi reserverar oss således mot besluten under punkterna 6 och 7 på dagordningen vid kommunfullmäktiges sammanträde den12 december 2007.

 

 

Nora 17/12 2007

 

 

………………………..

………………………..

………………………..

………………………..

Tom Rymoen

Leif Lindahl

Jan-Erik Bratt

Bert Parsmo

Centerpartiet

Folkpartiet

Moderaterna

Kristdemokraterna